Men en seg sådan! Ringde RMC (kliniken) och frågade vad sjutton jag ska göra om jag inte får mens snart. Damen i telefonen tyckte att jag gått länge nog utan och trodde att de skulle vilja hjälpa mig komma igång på nåt sätt, utan mens får jag ju inte börja med IVF. Sedan ringde de tillbaka idag och läkaren hade sagt att jag skulle vänta en vecka till och höra av mig om det inte börjat då. Lättad att jag iaf har ett "slutdatum" när jag ska få hjälp, men lite störigt att det skulle gå en vecka till. Återigen känns det så himla godtyckligt, som att man kan få olika svar beroende på vilken läkare de frågar.
Sedan är jag rätt orolig & fundersam över hur bra det funkar att försöka pressa igång mensen? För jag har läst på forum att de brukar använda Provera, och det är ju just Provera jag tagit i ett år och som tagit bort mensen. Jag har alltså redan ätit det och sedan slutat, vilket brukar vara en vanlig metod att dra igång mens. Känns ju inte som att det funkar på mig, uppenbarligen.. Men men. Får väl se vad de säger.
Vet inte om det är nåt försvar, men när jag ringt igår kände jag mig bara less och trött och hade huvudvärk. Gick och lade mig efter jobbet och kände att det kanske är bäst så här, jag vill nog inte så gärna ha barn, jag som inte är frisk kommer väl aldrig orka och barnet blir säkert skadat och nog kan jag väl ha ett bra liv utan barn!
Sedan hämtade jag det där paketet jag skrivit om innan, mitt drömpaket med lite babykläder som jag inte skulle öppna.. Nu var det ju så att jag såg ändå och tog upp en liten overall. Mjuk o fluffig och bara jag tänkte tanken att mitt barn, MIN bebis kan få ha den på sig.. så slog mammakänslorna till för fullt. Jag kanske orkar ändå. Kämpa lite till. Tre jobbiga år och har först nu kommit till IVF, och redan less.. vi får se hur det går det här.
Många kramar till er andra som kämpar, önskar er alla en trevlig helg <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar